I går kväll var jag med några arbetskamrater i Uddevalla och lyssnade på Christer Olsson, en föreläsare som liksom jag arbetar med samtal. Arbeta med det som finns, sa han, och och han använde många gånger ordet tillsammans. Med tillsammans menade han mer än att vara på samma ställe. Det är också grunden i de förflyttande samtalen.
Ett litet samtal kan göra stor skillnad
Den här boken handlar om vad som möjliggör förändring i samtal där någon vill ha en förändring. I ett professionellt samtal är det förhoppningsvis den övervägande delen i ett samtal. Privat är det kanske bara små sekvenser i ett av många samtal. I privatlivet finns det samtal vi minns som speciella. Ofta är det förtrogna samtal. Det är speciella tillfällen gällande tiden i livet, men också gällande tillfället, att det fanns tid att ostört prata färdigt. Kanske uttalades något som inte uttalats vare sig före den stunden eller senare. Oavsett hur vana vi är att prata om oss själva har vi alla en gräns som vi är försiktiga med att passera. När vi passerar den gränsen, då minns vi det. Kanske är det en sårbarhet, som ibland gör oss så slutna. Vi litar på någon, berättar och blir djupt besvikna när vi upptäcker att den som fick förtroendet inte var värdig det. Omvänt blir tillfället, när vi vågar lätta på vårt hjärta med någon, med någon som är villig att dela det som sällan annars delas. Det blir stunder att vara tacksam över, och leder till samtal som vi gärna vill ha fler av. (sidan 17)
Christer berättade hur han hade fått övertala en chef att få börja en tvådagars-övning med en lära-känna-aktivitet. Aktiviteten skulle bara pågå under några timmar men den kom att bli så uppskattat att han fick avbryta några timmar före de två dagarnas slut för att samla ihop gruppen inför nästa träff. De hade arbetat tillsammans i två år men de visste mycket lite om varandras familjeförhållanden, intressen, vad de var med i för organisationer på fritiden, var det hade bott tidigare och en massa andra saker. Christer tillförde inga nya kunskaper utan han fick dem att uttala det till synes självklara som gjorde det enklare att förstå arbetskamraternas värderingar och förhållningssätt till varandra och till gemensamma uppgifter.
Gruppen fick det en annan chef hade bett Christer om i en annan upphandling ”Jag vill inte att du ger mina medarbetare ännu en utbildning utan jag vill att de får ett sätt att använda alla kunskaperna som tidigare utbildningar har gett”. Det jag tar med mig av gårdagens föreläsning är något jag tror vi ska göra mer av: Att arbeta med det som finns, tillsammans.