Mot en önskvärd framtid
Ett stycke från Dalslands monter på årets bokmässa i Göteborg.
”I det förflyttande samtalet tar någon på sig ett värdskapet. Med värdskapet följer att de egna historierna ställs helt åt sidan… …Syftet är att i det som berättas hitta ledtrådar som hjälper den berättande att nå det som önskas.”
Om värdskapet som en del av samtalets tysta kunskaper.
Vi behöver ibland hoppa på ett tåg i farten utan att riktigt veta vart det leder. Vi behöver ta oss tiden att göra något oförväntat, prioritera det vi brukar prioritera bort, och se vad som händer. Det kan vara att resa till ett fjärran land, att gå på ett oplanerat möte eller att bara i några minuter i ord eller bild fånga det som kommer till oss, inifrån.
Ibland behöver vi ”störas” för att hoppa på tåget. Ann Westermark, www.skrivhalsan.se, utmanar oss att i exakt tre minuter skriva det som kommer efter några givna ord. Kreativiteten i en grupp är häpnadsväckande när skrivandet sker kravlöst. Häpnadsväckande är också hur olika bilder vi målar upp utifrån en text någon annan har skrivit.
Vad händer om du tar dig exakt tre minuter och skriver det som kommer efter: Där låg ett papper med ordet fri…
Den som drar ett streck på ett papper eller ritar en bild, skapar något som går att använda i samtalet. Bilden kan bli till en metafor att prata ”genom” så att verklighetens förminskande detaljer smidigt kan passeras. Med ett knippe färgpennor kan bilden ytterligare fängsla och föra sinnet till det kreativa, om så bara i val av färg och vad de nu står för. Sida 215.
Sista maj, sista dagen av de fyra månader under vilka en dag i veckan skulle åtgå till att färdigställa boken och få ut den på marknaden. När beslutet om tjänstledighet togs var det tid som behövdes. En vag bild av framtiden fanns men det var då så många frågor och vägar att välja, som myrstackens alla gångar. Idag fick jag vara med när en ledare stolt delade ut boken jag skrivit och jag fick se glädjen hos de som fick den.
Efter att ha sått och vattnat börjar nu boken sköta sig själv. Egenutgivna böcker har svårt att slå sig fram på många arenor där de stora förlagen dominerar. Två sådana arenor är att bli recenserad av bibliotekstjänst och att få stöd för produktionskostnader från Kulturrådet. Idag fick jag se omdömet från bibliotekstjänst som förklarar de senaste dagarnas beställningar därifrån. Jag ombad också att skicka fler böcker till ledamöter i Kulturrådet för genomläsning inför beslut denna månad, vilket innebär att ett första steg i den processen är avklarat. Bokbeställningarna rullar in och förfrågningar om att prata kring förflyttande samtal följer i dess spår. Förlaget Catwood sköter sig bra. Jag tar det nästan för givet fast jag för fem månader sedan inte visste att förlaget skulle startas.
Om jag vid beslutet att ta en dag ledigt under våren hade formulerat en önskvärd framtid för denna dag hade jag inte önskat något mer. Allt jag önskade och lite till har slagit in. Jag har efter många år färdigställt en bok jag är mycket stolt över, en bok som uppskattas. Boken tar för sig på en marknad där så många vill synas och sälja. Då så mycket annat lockar är det nu viktigt att inte glömma bort hur många år jag har drömt om detta och att jag nu lever den drömmen. Detta är ännu en dag värd att fira. Vad av ditt önskvärda lever du som är värt att fira?
Ibland bara händer det. En fråga om min bok fick synas på en konferens gjorde mig till en del av den. De 350 platserna var snart bokade och jag fick möjligheten att ta två föreläsningar vilket innebar att möta två grupper av lärare och skolledare och vilka möten det blev. Jag är sedan mina tio år som lärare intresserad av lärarens kall och jag inspireras av lösningsfokus, så detta var en av mina favoritarenor. Jag pratade om att våga glänta på dörrar och hur ofta det finns så mycket mer där än vi kan ana. Nu inser jag att det var just det som hände idag. Jag ville sälja några böcker på en konferens och boken gav mig möjlighet att knyta nya kontakter långt mer värdefulla än några sålda böcker. Just nu har jag fantastiskt mycket att fira så Villa Anna i Uppsala är en bra plats att vara på. Alla som varit med och skapat denna dag och alla som fick en av de åtråvärda platserna har skäl att fira. Så nu stannar vi upp ett tag och firar alla lösningar som visar sig när vi vågar söka upp dem.
Med en allt färdigare text stod jag i vintras inför valet att ta hjälp till omslag, inlaga och illustrationer. Fram till den dagen hade boken inte kostat mycket mer än tid, men om jag började köpa tjänster skulle jag också behöva trycka och sälja. Drömmen skulle övergå i verklighet. Jag visste nog när jag lät Åsa Carlsson Bild & grafisk form göra några skisser att jag inte skulle kunna säga nej och så blev det. Att vi skulle få ett så roligt samarbete är bonus för oss båda. Med några få undantag gjorde hon om några sidors text eller något av mig i ord beskrivit till en bild vi direkt kände var rätt. Ibland får vi möjlighet att samarbeta med någon som matchar och det är tillfällen att njuta av och vara rädd om.
Vid årets konstvandring hade hon med några av bokens illustrationer. Jag frågade om det gick att få i ett större format denna vecka och dagen därpå hade hon genom ett tryckeri fått fram fyra bilder i önskat format. Tack än en gång Åsa Carlsson.