För den som tvingats lämna allt, familjen och språket, finns det dagar och perioder då orken inte riktigt räcker till. Vilsen i ett nytt land är det svårt att hitta sin väg och som god man är det jobbigt att se på när vägen är svår att hitta. Igår öppnade sig en ny möjlighet ur det som så ofta sätter stopp. Då pojken inte kommer till ett avtalat möte på skolan väljer läraren att söka upp pojken på boendet. Jag vet att personal på boendet och lärare på skolan regelbundet samtalar för att tillsammans göra det bästa för pojkarna men det här kom som en överraskning. Tillsammans kunde läraren och den nyvakna pojken med hjälp av tolk hitta en väg som tidigare inte varit synlig för vare sig pojken eller mig. Till veckan ska han träffa läraren igen för att följa upp. Det är stort när någon gör mer för oss än vad som förväntas. Låt oss göra mer av det, det där lilla extra.
Det är viktigt att konstatera att alla redan är på god väg. Alla har en skattkista av erfarenheter och resurser att ösa ur. När stora stunder i livet analyseras visar det sig att de är uppbyggda av många små steg. De första stegen kräver ofta både nyfikenhet och mod, medan många av de följande stegen sedan går av sig själv. På gott och ont sparar minnet mycket av det livet har bjudit. I samlandet av resurser gäller det att sätta sökarljuset på det ljusa, att belysa de ögonblick i livet som har uppnåtts med glädje och stolthet. Det är i de ögonblicken resurserna ger sig till känna (sida 68).